Årets finalister till Pennskaftspriset 2023 är utsedda!

Ann-Helén Laestadius, Anna-Lena Laurén och Sarah Britz. Foto: Carl-Johan Utsi, Oksana Jusjko, Daniel Stiller.

Ann-Helén Laestadius (frilans), Anna-Lena Laurén (DN) och Sarah Britz (Faktum) är de tre finalisterna till Pennskaftspriset 2023.

Ann-Helén Laestadius är journalisten och författaren vars böcker ”Stöld” och ”Straff” (Romanus & Selling), om samernas kamp för rätten att leva efter sina traditioner, damp rakt ned i 2020-talets industriella explosion i Norrbotten. Böckerna är skrivna i form av kriminalromaner där författaren på ett både poetiskt och omsorgsfullt sätt ger ett inifrånperspektiv som berör såväl rättsväsende som rasism och renskötsel – och beskriver ett majoritetssamhälle som svikit sin egen ursprungsbefolkning. Genom berättelserna löper det samiska arvet som en blodröd ådra som inte lämnar någon oberörd. Ann-Helén duckar varken för våld eller de svåra frågorna om psykisk ohälsa utan låter huvudpersonen möta alla de problem som den samiska befolkningen fått utstå. Dessutom ser hon också kvinnornas utsatthet i detta och utan att för den skull förlora läsarens uppmärksamhet. Böckerna har rosats av kritiker och är sålda till 22 länder.

Anna-Lena Laurén är Dagens Nyheters och Hufvudstadsbladets rikskända utrikeskorrespondent som efter 16 år tvingades lämna Ryssland men bestämt att fortsätta sin rapportering från Ukraina. Hon har blivit en av de få rösterna inifrån Ryssland, varifrån hon rapporterat om såväl de stora politiska händelserna som de små vardagsbetraktelserna. Hon har blivit läsarnas ögon och öron i ett land som släckts ned mer och mer och där få fria journalister förmått leva och verka. Hennes texter och hennes mod att stanna kvar är uppskattat av många och i boken ”Sammetsdiktaturen” (Norstedts), från 2021, förklarar hon för västerländska läsare hur en halvdiktatur fungerar. Anna-Lena Laurén lämnar få oberörda och fortsätter outröttligt att ge oss nyheter från en annars svåråtkomlig värld.

Sarah Britz har i åtta år frontat gatutidningen Faktum som chefredaktör, ansvarig utgivare och numera publisher. Hemlöshetsfrågan drunknar lätt i medieflödet, men Sarah lyfter oförtrutet fram de berörda människorna i strålkastarljuset och ger dem en plattform: i debattartiklar och krönikor, till politiker, på konferenser och i sociala medier. Hennes engagemang rymmer inte bara att driva en prisbelönt redaktion som belyser och granskar en vardag där kvinnor drabbas extra hårt – Sarah Britz lägger lika stor vikt vid att ge samhällets mest utsatta en röst, ett ansikte och sin värdighet tillbaka. Flera hundra försäljare i flera städer har Faktum att tacka för sin försörjning. Och vi är många läsare som fått ett bredare perspektiv på socialt utanförskap genom Faktums reportage och porträtt.

På Pennskaftets årsmöte, i år förlagt till den 22 november, blir det officiellt vem av de tre finalisterna som slutligen vinner. Vinnaren får, förutom heder och ära, i år en prissumma på 10 000 kronor.

Juryn utsågs på årsmötet 2022 och består av journalisterna Anna-Lena Lodenius (vinnare av Pennskaftspriset 2022), Snezana Bozinovska (nominerad 2020) samt AnnaKarin Löwendahl och Isabella Iverus från vår förening.

De som bidragit till finansieringen av årets pris är: Borås tidning, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Skånska Dagbladet, Mitt i Göteborg och SR P4 Väst. Ett stort tack till er alla!

Mer om Pennskaftspriset:
Priset har delats ut sedan 1989 och ska gå till ”en eller flera kvinnliga journalister som under de senaste åren gjort ett föredömligt journalistiskt arbete”.

2022 vann Anna-Lena Lodenius för sin enträgna bevakning av högerextremistiska grupper, sammanfattad i boken ”Svart på vitt om Sverigedemokraternas historia” (Bokförlaget Atlas), och som genom detta blivit expert på sitt ämne.

2021 vann Magda Gad för sin modiga rapportering från Afghanistan, som speciellt sätter kvinnornas liv och påverkan av krig och regimer i fokus.

2020 vann Elinor Torp för reportageboken ”Vi Skuggorna” (Leopard förlag) om utnyttjade arbetskraftsinvandrare i Sverige.

2019 vann Kerstin Weigl och Kristina Edblom för reportageboken ”I händelse av min död” (Natur & Kultur) om samtliga kvinnomord i Sverige under ett år.